När jag var ung och glupsk på livet var det stormiga känslor som styrde mig. Min livslust var stor och passioner slet mig hit och dit. Med åren har jag lugnat mig. Aptiten har tyglats och känslorna pendlar mindre nu än då. Lågan brinner svagt, och idag finns det inte särskilt mycket som jag längtar efter. Förutom den längtan efter längtan som då och då slår till och ruskar om.